Gourmet Hunters
din kundvagn är tom!

TOTALT (Inkl. VAT)

0.00₣

50% leveransrabatt över 472.61₣

visar 1 till 16 av 452 (29 Pages)

Köp Vin från region Burgundy

Bourgognes vingårdar sträcker sig över 370 kilometer från Auxerre till nära Lyon och består av fyra departement:

  1. Yonne där Chablisregionenligger.
  2. Côte d'Or består av regionerna Côte de Nuits och Côte de Beaune.
  3. Saone-et-Loire omfattar regionerna Côte Chalonnaise och Maconnais.
  4. Rhône där Beaujolais-regionen ligger.

Bourgogne är en av de regioner i Frankrike som har de bästa vingårdarna. Det överlägset viktigaste området i Bourgogne är Côte d'Or. Den delas av departementen Côte de Nuits i norr och Côte de Beaune i söder, där endast chardonnay och pinot noir odlas.

Vi får inte glömma de vita Chardonnay-vinerna från Chablis, de röda och vita vinerna från Côte Chalonnaise och de vita vinerna från Mâcon, eftersom de är en del av Bourgogne. Söder om Mâcon ligger Beaujolais-departementet med olika jordmåner, stilar och druvsorter.

Att tala om Bourgogne är att tala om enkelhet och rustika; till skillnad från Bordeaux finns det i Bourgogne varken stora egendomar eller slott. Den stora majoriteten av marken delades upp av Napoleon och splittrades upp i små egendomar på högst 6 hektar per ägare. En enda vingård (Climat) kan alltså ha sju ägare, vilket ger en mångfald av stilar beroende på året, årgången, arbetet i vingården, vinifikationerna.... Samtidigt kan en vinodlare äga åtta hektar spridda över hela Bourgogne och producera viner från olika appellationer.

I Bourgogne finns det cirka hundra AOC:er (appellations d'origine), varav de flesta avser specifika byar. Men det finns också regionala appellationer som Bourgogne Blanc, Bourgogne Rouge, Bourgogne Grand Ordinaire och Bourgogne Passetoutgrains, som omfattar alla viner gjorda av druvor som odlas i alla hörn av Bourgogne, även i berömda kommuner där jorden är avklassificerad för viner med kommunala appellationer.

Men... Hur fungerar klassificeringen av appellationer i Bourgogne?

Till skillnad från Bordeaux är klassificeringssystemet för appellations d'origine contrôlée i Bourgogne lite mer komplicerat. Nedan kan du se den hierarkiska strukturen för följande appellationer:

  • AOC Régionales samlar röda, rosé, vita och mousserande viner som framställs av de röda sorterna Pinot Noir, Gamay och de vita sorterna Chardonnay, Aligoté, Pinot Blanc och Melon. De regionala appellationerna är AOC Bourgogne, AOC Bourgogne Passetoutgrain, AOC Bourgogne Aligoté, AOC Bourgogne Grand Ordinaire och AOC Crémant de Bourgogne.
  • Desubregionala AOC:erna omfattar de appellationer som finns i vissa kommuner i Côte d'Or, t.ex. AOC Bourgogne Hautes Côtes de Nuits, AOC Côte Nuits Villages, AOC Bourgogne Hautes Côtes de Beaune och AOC Côte de Beaune Villages. Endast röda, rosé och vita viner tillverkas av pinot noir och chardonnay.
  • Kommunala AOC-viner är röda och vita viner som på etiketten tydligt anger namnet på den kommun där de produceras. I denna avdelning finns det lika många appellationer som det finns byar. Några exempel är AOC Chablis, AOC Fixin, AOC Gevrey Chambertin, AOC Morey-Saint-Denis, AOC Chambolle Musigny, AOC Vougeot, AOC Flagey-Échézeaux, AOC Vosne-Romanée, AOC Nuits-Saint-Georges, AOC Aloxe-Corton, AOC Pernand-Vergelesses, AOC Savigny-les-Beaune, AOC Chorey-les-Beaune, AOC Beaune, AOC Pommard, AOC Volnay, AOC Monthelie, AOC Auxey-Duresses, AOC Saint-Romain, AOC Puligny-Montrachet, AOC Meursault, AOC Chassagne-Montrachet osv.
  • AOC Premiers Crus samlar de vinodlingar som på grund av jordmånen och vingårdens inriktning är särskilt viktiga. I de olika kommunerna kan vi hitta sektorer som har denna Premier Cru-beteckning, så etiketten måste innehålla namnet på byn + Premier Cru-beteckningen och sedan namnet på vingården (om den har en). Några exempel är AOC Chablis Premier Cru Montée Tonerre, AOC Gevrey Chambertin Premier Cru Champeaux, AOC Chambolle Musigny Premier Cru Les Amoureuses osv. Totalt finns det 539 Premier Cru-appellationeri Bourgogne-regionen.
  • AOC Grands Crus uteslutande för vissa vingårdar i Côte d'Or. Det rör sig om små tomter, med lätt lutning och i östläge (morgonsol), för att få fler soltimmar och undvika frost. De ligger alla på vänster sida av huvudvägen från Dijon till Paris. Jorddjupet är ibland mindre än 30-40 centimeter och rötterna håller sig fast vid berggrunden för att få en bra dränering. Vinstockarnas ålder varierar mellan 70 och 90 år för Grands Crus, med en minsta avkastning på 3500 liter per hektar. Ibland är det bara en enkel gräns som skiljer tomterna åt, och de viner som produceras är helt olika beroende på jordens egenskaper och den större eller mindre halten av grus, kalk och lera. Det finns endast 32 Grand Cru-appellationer i Bourgogne och de får endast ange namnet på Grand Cru-området på etiketten, t.ex. AOC Chambertin-Clos de Bèze, AOC Bonnes-Mares, AOC Clos Vougeot, AOC Romanée-Conti, AOC Bâtard-Montrachetosv. Observera att inte alla kommuner har appellationer med denna klassificering.

Och hur ser den mytomspunna terroiren i Bourgogneut?

Det finns flera faktorer som påverkar vinets karaktär och smak, t.ex. druvsort, vinodling, druvornas mognad, vinifiering och klimat, men den viktigaste faktorn är den mark där vinodlaren planterar sina vinrankor. Jorden är en avgörande faktor; orienteringen, dräneringen, om den är väl skyddad, sammansättningen... en struktur som människan aldrig kan förändra.

Här är det berggrunden som gör skillnaden mellan ett bra vin och ett medelmåttigt vin, vilket är anledningen till att vissa vinstockar kan producera utmärkta viner medan andra aldrig kommer att göra det. Côte d'Or består av en 40 kilometer lång sydostvänd sluttning där man mitt i sluttningen finner alla fysiska egenskaper för den rätta platsen i en jord- och undergrund med oslagbara egenskaper för att producera ett stort vin. Detta är vad som i vinmakarnas språkbruk kallas terroir, där vi bara några meter bort, nedåt eller i sidled kan hitta helt olika viner med olika vingårdsnamn. Det är därför som det i Bourgogne finns 539 premiers crus och 32 grands crus, varav en del är små utvidgningar.

Geologiskt sett är Bourgogne mycket komplext. Under dinosauriernas tid, under juraperioden för 135 miljoner år sedan, var det som nu är Bourgogne ett hav. Ett hav där fiskar, ostron, blötdjur och sjöborrar levde tillsammans, och som ett resultat av detta finner vi idag en jord som är rik på marina fossiler. Lera, sand och grus bildades genom nedbrytning och erosion av jordar i kombination med kalciumkarbonat från havsvatten. Samtidigt bildades en annan typ av bergart genom utfällning av kalkkarbonat från havet, vilket gav upphov till den värdefulla kalkstenen.

Côte d'Or är ren kalksten, men med olika typer beroende på tjocklek, färg, hårdhet, genomsläpplighet och varierande lerhalt. Det är inte ovanligt att man på bara 50 meters avstånd hittar olika typer av underlag, vilket innebär att berggrundens karaktär förändras plötsligt när man går ner från toppen av sluttningen till vägen.

Berggrunden är lika viktig som markytan. Jorden är en nedbruten blandning av kalkstensrester, stenar, grus i olika storlekar, sand och lera. Generellt sett finns det mer lera, mer kvävehaltigt material och sämre dränering i början av sluttningen. När vi går uppför sluttningen blir ytan mindre lerig och kalksten kommer upp till ytan.

Hur är klimatet i Bourgogne?

Klimatet i Bourgogne är helt klart kontinentalt, även om det när det gäller soltimmar, nederbörd, relativ luftfuktighet och medeltemperatur är ganska likt klimatet i Bordeaux.

Côte d'Or är torrare, främst under sommarmånaderna, än Côte Chalonnaise och Mâcon, men det är vanligt med stormar med hagel. På våren är klimatet torrt, men månaderna maj och juni är svala och våta, vilket inte gynnar blomningen. September och oktober är dock torra, vilket förhindrar att druvorna ruttnar under skörden. På sommaren är dagarna långa och soliga, vilket gynnar mognaden (ljustimmarna är viktigare än höga temperaturer för en god mognad).
visar 1 till 16 av 452 (29 Pages)

Köp Vin från region Burgundy

Bourgognes vingårdar sträcker sig över 370 kilometer från Auxerre till nära Lyon och består av fyra departement:

  1. Yonne där Chablisregionenligger.
  2. Côte d'Or består av regionerna Côte de Nuits och Côte de Beaune.
  3. Saone-et-Loire omfattar regionerna Côte Chalonnaise och Maconnais.
  4. Rhône där Beaujolais-regionen ligger.

Bourgogne är en av de regioner i Frankrike som har de bästa vingårdarna. Det överlägset viktigaste området i Bourgogne är Côte d'Or. Den delas av departementen Côte de Nuits i norr och Côte de Beaune i söder, där endast chardonnay och pinot noir odlas.

Vi får inte glömma de vita Chardonnay-vinerna från Chablis, de röda och vita vinerna från Côte Chalonnaise och de vita vinerna från Mâcon, eftersom de är en del av Bourgogne. Söder om Mâcon ligger Beaujolais-departementet med olika jordmåner, stilar och druvsorter.

Att tala om Bourgogne är att tala om enkelhet och rustika; till skillnad från Bordeaux finns det i Bourgogne varken stora egendomar eller slott. Den stora majoriteten av marken delades upp av Napoleon och splittrades upp i små egendomar på högst 6 hektar per ägare. En enda vingård (Climat) kan alltså ha sju ägare, vilket ger en mångfald av stilar beroende på året, årgången, arbetet i vingården, vinifikationerna.... Samtidigt kan en vinodlare äga åtta hektar spridda över hela Bourgogne och producera viner från olika appellationer.

I Bourgogne finns det cirka hundra AOC:er (appellations d'origine), varav de flesta avser specifika byar. Men det finns också regionala appellationer som Bourgogne Blanc, Bourgogne Rouge, Bourgogne Grand Ordinaire och Bourgogne Passetoutgrains, som omfattar alla viner gjorda av druvor som odlas i alla hörn av Bourgogne, även i berömda kommuner där jorden är avklassificerad för viner med kommunala appellationer.

Men... Hur fungerar klassificeringen av appellationer i Bourgogne?

Till skillnad från Bordeaux är klassificeringssystemet för appellations d'origine contrôlée i Bourgogne lite mer komplicerat. Nedan kan du se den hierarkiska strukturen för följande appellationer:

  • AOC Régionales samlar röda, rosé, vita och mousserande viner som framställs av de röda sorterna Pinot Noir, Gamay och de vita sorterna Chardonnay, Aligoté, Pinot Blanc och Melon. De regionala appellationerna är AOC Bourgogne, AOC Bourgogne Passetoutgrain, AOC Bourgogne Aligoté, AOC Bourgogne Grand Ordinaire och AOC Crémant de Bourgogne.
  • Desubregionala AOC:erna omfattar de appellationer som finns i vissa kommuner i Côte d'Or, t.ex. AOC Bourgogne Hautes Côtes de Nuits, AOC Côte Nuits Villages, AOC Bourgogne Hautes Côtes de Beaune och AOC Côte de Beaune Villages. Endast röda, rosé och vita viner tillverkas av pinot noir och chardonnay.
  • Kommunala AOC-viner är röda och vita viner som på etiketten tydligt anger namnet på den kommun där de produceras. I denna avdelning finns det lika många appellationer som det finns byar. Några exempel är AOC Chablis, AOC Fixin, AOC Gevrey Chambertin, AOC Morey-Saint-Denis, AOC Chambolle Musigny, AOC Vougeot, AOC Flagey-Échézeaux, AOC Vosne-Romanée, AOC Nuits-Saint-Georges, AOC Aloxe-Corton, AOC Pernand-Vergelesses, AOC Savigny-les-Beaune, AOC Chorey-les-Beaune, AOC Beaune, AOC Pommard, AOC Volnay, AOC Monthelie, AOC Auxey-Duresses, AOC Saint-Romain, AOC Puligny-Montrachet, AOC Meursault, AOC Chassagne-Montrachet osv.
  • AOC Premiers Crus samlar de vinodlingar som på grund av jordmånen och vingårdens inriktning är särskilt viktiga. I de olika kommunerna kan vi hitta sektorer som har denna Premier Cru-beteckning, så etiketten måste innehålla namnet på byn + Premier Cru-beteckningen och sedan namnet på vingården (om den har en). Några exempel är AOC Chablis Premier Cru Montée Tonerre, AOC Gevrey Chambertin Premier Cru Champeaux, AOC Chambolle Musigny Premier Cru Les Amoureuses osv. Totalt finns det 539 Premier Cru-appellationeri Bourgogne-regionen.
  • AOC Grands Crus uteslutande för vissa vingårdar i Côte d'Or. Det rör sig om små tomter, med lätt lutning och i östläge (morgonsol), för att få fler soltimmar och undvika frost. De ligger alla på vänster sida av huvudvägen från Dijon till Paris. Jorddjupet är ibland mindre än 30-40 centimeter och rötterna håller sig fast vid berggrunden för att få en bra dränering. Vinstockarnas ålder varierar mellan 70 och 90 år för Grands Crus, med en minsta avkastning på 3500 liter per hektar. Ibland är det bara en enkel gräns som skiljer tomterna åt, och de viner som produceras är helt olika beroende på jordens egenskaper och den större eller mindre halten av grus, kalk och lera. Det finns endast 32 Grand Cru-appellationer i Bourgogne och de får endast ange namnet på Grand Cru-området på etiketten, t.ex. AOC Chambertin-Clos de Bèze, AOC Bonnes-Mares, AOC Clos Vougeot, AOC Romanée-Conti, AOC Bâtard-Montrachetosv. Observera att inte alla kommuner har appellationer med denna klassificering.

Och hur ser den mytomspunna terroiren i Bourgogneut?

Det finns flera faktorer som påverkar vinets karaktär och smak, t.ex. druvsort, vinodling, druvornas mognad, vinifiering och klimat, men den viktigaste faktorn är den mark där vinodlaren planterar sina vinrankor. Jorden är en avgörande faktor; orienteringen, dräneringen, om den är väl skyddad, sammansättningen... en struktur som människan aldrig kan förändra.

Här är det berggrunden som gör skillnaden mellan ett bra vin och ett medelmåttigt vin, vilket är anledningen till att vissa vinstockar kan producera utmärkta viner medan andra aldrig kommer att göra det. Côte d'Or består av en 40 kilometer lång sydostvänd sluttning där man mitt i sluttningen finner alla fysiska egenskaper för den rätta platsen i en jord- och undergrund med oslagbara egenskaper för att producera ett stort vin. Detta är vad som i vinmakarnas språkbruk kallas terroir, där vi bara några meter bort, nedåt eller i sidled kan hitta helt olika viner med olika vingårdsnamn. Det är därför som det i Bourgogne finns 539 premiers crus och 32 grands crus, varav en del är små utvidgningar.

Geologiskt sett är Bourgogne mycket komplext. Under dinosauriernas tid, under juraperioden för 135 miljoner år sedan, var det som nu är Bourgogne ett hav. Ett hav där fiskar, ostron, blötdjur och sjöborrar levde tillsammans, och som ett resultat av detta finner vi idag en jord som är rik på marina fossiler. Lera, sand och grus bildades genom nedbrytning och erosion av jordar i kombination med kalciumkarbonat från havsvatten. Samtidigt bildades en annan typ av bergart genom utfällning av kalkkarbonat från havet, vilket gav upphov till den värdefulla kalkstenen.

Côte d'Or är ren kalksten, men med olika typer beroende på tjocklek, färg, hårdhet, genomsläpplighet och varierande lerhalt. Det är inte ovanligt att man på bara 50 meters avstånd hittar olika typer av underlag, vilket innebär att berggrundens karaktär förändras plötsligt när man går ner från toppen av sluttningen till vägen.

Berggrunden är lika viktig som markytan. Jorden är en nedbruten blandning av kalkstensrester, stenar, grus i olika storlekar, sand och lera. Generellt sett finns det mer lera, mer kvävehaltigt material och sämre dränering i början av sluttningen. När vi går uppför sluttningen blir ytan mindre lerig och kalksten kommer upp till ytan.

Hur är klimatet i Bourgogne?

Klimatet i Bourgogne är helt klart kontinentalt, även om det när det gäller soltimmar, nederbörd, relativ luftfuktighet och medeltemperatur är ganska likt klimatet i Bordeaux.

Côte d'Or är torrare, främst under sommarmånaderna, än Côte Chalonnaise och Mâcon, men det är vanligt med stormar med hagel. På våren är klimatet torrt, men månaderna maj och juni är svala och våta, vilket inte gynnar blomningen. September och oktober är dock torra, vilket förhindrar att druvorna ruttnar under skörden. På sommaren är dagarna långa och soliga, vilket gynnar mognaden (ljustimmarna är viktigare än höga temperaturer för en god mognad).