visar 1 till 16 av 3804 (238 Pages)
Köp Rött
Rödvin är en alkoholhaltig dryck som framställs genom alkoholjäsning av must från röda sorter av släktet vitis vinifera. Några av de mest relevanta röda sorterna är: Tempranillo i regionerna La Rioja, Navarra, Ribera del Duero och Toro, cabernet sauvignon och merlot i Bordeaux, syrah i Rhônedalen och drottningssorten pinot noir i Bourgogne.
Hur ser röda druvor ut morfologiskt?
Röda druvor får när de mognar i vingården en intensiv blåröd färg iskalet, där en stor del av färgämnena, så kallade antocyaniner, som ger vinet den röda färgen, är koncentrerade. Pulpen däremot är färglös men rik på socker. Dessa sockerarter är ansvariga för att musten omvandlas till vin genom att jästsockret saccharomyces verkar. Slutligen är kärnorna, som finns inuti druvan, rika på tanniner och ger det röda vinet struktur.
Att göra ett rött vin...
Produktionen av ett rött vin börjar med druvskörden mellan augusti och oktober, beroende på vinodlingsområdet. De regioner som ligger längre norrut, till exempel Bourgogne och Tyskland, har ett svalare klimat, vilket innebär att druvorna mognar långsamt och att skördeperioden fördröjs. Druvorna skördas när den önskade koncentrationen av socker och syra har nått sin optimala nivå.
När druvorna har tagits emot på vingården sållas klasarna genom ett vibrerande sorteringsbord som eliminerar de bär som angripits av svamp och de som inte har nått optimal mognad. Druvklasarna hamnar sedan direkt i avskalningsmaskinen, som tar bort stjälkarna och sedan krossar en mekanisk rullkross bären lätt, vilket frigör musten från druvorna. Med hjälp av en spiral- eller peristaltisk pump pumpas pastan (must + skal) in i betong-, rostfria stål- eller träkärl, beroende på vad vinmakaren väljer.
Man får aldrig glömma bort att det finns vissa vinproducerande områden där man avskaffar avskalningen och inför hela druvskörden med stjälkar för att ge vinet större tanninhalt. Allt beror på vilken sort som används, eftersom sorter med lågt tannininnehåll, som Pinot Noir, behöver ett extra tannintillskott för att lagra vinerna under lång tid, annars skulle de förbli tunna viner.
När druvorna fylls i tankar finns det möjlighet till en kall maceration före jäsning under några dagar, vilket gör det möjligt att extrahera primära aromer, vilket är intressant för de sorter som har stor aromatisk potential. I vilket fall som helst sås jästen om man vill ha kontrollerad jäsning, annars kan man välja spontan jäsning eftersom skalen har sin egen jäst som är spridd i hela vingården. Under alkoholjäsningen omvandlar jästen socker till alkohol och frigör koldioxid (CO2) som en biprodukt. Denna process pågår i ungefär två veckor, och under denna tid pumpas vinet överregelbundet för att extrahera färgen från skalen, vilket ger mustvinet en fyllig röd färg. Den öppna pumpningen gör det dessutom möjligt att lufta mustvinet, vilket eliminerar reducerande aromer och samtidigt aktiverar jäsningsprocessen, eftersom frigörandet av koldioxid saktar ner jäsningskinetiken, eftersom vi befinner oss i en anaerob miljö.
När den alkoholiska jäsningen har avslutats kan vinmakaren välja att låta vinet macerera med skalen i några dagar, vilket kallas maceration efter jäsningen. Under denna fas ökar aromer, färgämnen och tanniner i det röda vinet. När jäsningen är avslutad sker en avtorkning, där det röda vinet separeras från skalen. Dessa förs in i en vertikal hydraulisk eller horisontell membranpress för att genom pressning få fram ett vin som är rikare på tanniner och strävhet, vilket kommer att användas i den slutliga vinifieringen för att ge vinet struktur om det behövs. Därför lagras pressvinet delvis i ståltankar eller fat fram till det sista ögonblicket. Efter pressning levereras den återstående fasta delen (pressrester) för framställning av destillat.
I allmänhet överförs rödvinet till ståltankar där en andra jäsning äger rum: malolaktisk jäsning, som innebär att mjölksyrabakterier omvandlar en stark syra, t.ex. äppelsyra (grönt äpple), till en mild syra, t.ex. mjölksyra (mjölk). Denna process kan ta upp till en månad och kräver temperaturer över 20ºC, vilket är anledningen till att den i vissa kalla områden inte sker förrän på våren när temperaturen stiger.
Därefter, och beroende på vilken typ av rött vin som ska framställas, finns det möjlighet att lägga vinet på fat om man vill få ett crianza-rött vin. När det gäller unga rödviner krävs endast några månaders lagring i rostfria ståltankar. Beroende på hur länge vinet lagras i trä och på flaska erhålls olika kategorier av vin: young crianza, crianza, reserva och gran reserva.
Fining är ett av de sista stegen innan vinet saluförs, där finingmedel som kasein, äggalbumin, fisklim eller bentonit tillsätts till vinet för att avlägsna kolloidala ämnen och suspenderade tartrater som gör att vinet blir grumligt. Vinet kan sedan eventuellt filtreras med hjälp av ett plattfilter eller kiselgur, vilket gör rödvinet mer biologiskt stabilt.
Slutligen buteljeras vinet och det röda vinet är redo att saluföras.
- ;
- ;
- ;
-
- ;
- ;
- ;
- ;
- ;
Köp Rött
Rödvin är en alkoholhaltig dryck som framställs genom alkoholjäsning av must från röda sorter av släktet vitis vinifera. Några av de mest relevanta röda sorterna är: Tempranillo i regionerna La Rioja, Navarra, Ribera del Duero och Toro, cabernet sauvignon och merlot i Bordeaux, syrah i Rhônedalen och drottningssorten pinot noir i Bourgogne.
Hur ser röda druvor ut morfologiskt?
Röda druvor får när de mognar i vingården en intensiv blåröd färg iskalet, där en stor del av färgämnena, så kallade antocyaniner, som ger vinet den röda färgen, är koncentrerade. Pulpen däremot är färglös men rik på socker. Dessa sockerarter är ansvariga för att musten omvandlas till vin genom att jästsockret saccharomyces verkar. Slutligen är kärnorna, som finns inuti druvan, rika på tanniner och ger det röda vinet struktur.
Att göra ett rött vin...
Produktionen av ett rött vin börjar med druvskörden mellan augusti och oktober, beroende på vinodlingsområdet. De regioner som ligger längre norrut, till exempel Bourgogne och Tyskland, har ett svalare klimat, vilket innebär att druvorna mognar långsamt och att skördeperioden fördröjs. Druvorna skördas när den önskade koncentrationen av socker och syra har nått sin optimala nivå.
När druvorna har tagits emot på vingården sållas klasarna genom ett vibrerande sorteringsbord som eliminerar de bär som angripits av svamp och de som inte har nått optimal mognad. Druvklasarna hamnar sedan direkt i avskalningsmaskinen, som tar bort stjälkarna och sedan krossar en mekanisk rullkross bären lätt, vilket frigör musten från druvorna. Med hjälp av en spiral- eller peristaltisk pump pumpas pastan (must + skal) in i betong-, rostfria stål- eller träkärl, beroende på vad vinmakaren väljer.
Man får aldrig glömma bort att det finns vissa vinproducerande områden där man avskaffar avskalningen och inför hela druvskörden med stjälkar för att ge vinet större tanninhalt. Allt beror på vilken sort som används, eftersom sorter med lågt tannininnehåll, som Pinot Noir, behöver ett extra tannintillskott för att lagra vinerna under lång tid, annars skulle de förbli tunna viner.
När druvorna fylls i tankar finns det möjlighet till en kall maceration före jäsning under några dagar, vilket gör det möjligt att extrahera primära aromer, vilket är intressant för de sorter som har stor aromatisk potential. I vilket fall som helst sås jästen om man vill ha kontrollerad jäsning, annars kan man välja spontan jäsning eftersom skalen har sin egen jäst som är spridd i hela vingården. Under alkoholjäsningen omvandlar jästen socker till alkohol och frigör koldioxid (CO2) som en biprodukt. Denna process pågår i ungefär två veckor, och under denna tid pumpas vinet överregelbundet för att extrahera färgen från skalen, vilket ger mustvinet en fyllig röd färg. Den öppna pumpningen gör det dessutom möjligt att lufta mustvinet, vilket eliminerar reducerande aromer och samtidigt aktiverar jäsningsprocessen, eftersom frigörandet av koldioxid saktar ner jäsningskinetiken, eftersom vi befinner oss i en anaerob miljö.
När den alkoholiska jäsningen har avslutats kan vinmakaren välja att låta vinet macerera med skalen i några dagar, vilket kallas maceration efter jäsningen. Under denna fas ökar aromer, färgämnen och tanniner i det röda vinet. När jäsningen är avslutad sker en avtorkning, där det röda vinet separeras från skalen. Dessa förs in i en vertikal hydraulisk eller horisontell membranpress för att genom pressning få fram ett vin som är rikare på tanniner och strävhet, vilket kommer att användas i den slutliga vinifieringen för att ge vinet struktur om det behövs. Därför lagras pressvinet delvis i ståltankar eller fat fram till det sista ögonblicket. Efter pressning levereras den återstående fasta delen (pressrester) för framställning av destillat.
I allmänhet överförs rödvinet till ståltankar där en andra jäsning äger rum: malolaktisk jäsning, som innebär att mjölksyrabakterier omvandlar en stark syra, t.ex. äppelsyra (grönt äpple), till en mild syra, t.ex. mjölksyra (mjölk). Denna process kan ta upp till en månad och kräver temperaturer över 20ºC, vilket är anledningen till att den i vissa kalla områden inte sker förrän på våren när temperaturen stiger.
Därefter, och beroende på vilken typ av rött vin som ska framställas, finns det möjlighet att lägga vinet på fat om man vill få ett crianza-rött vin. När det gäller unga rödviner krävs endast några månaders lagring i rostfria ståltankar. Beroende på hur länge vinet lagras i trä och på flaska erhålls olika kategorier av vin: young crianza, crianza, reserva och gran reserva.
Fining är ett av de sista stegen innan vinet saluförs, där finingmedel som kasein, äggalbumin, fisklim eller bentonit tillsätts till vinet för att avlägsna kolloidala ämnen och suspenderade tartrater som gör att vinet blir grumligt. Vinet kan sedan eventuellt filtreras med hjälp av ett plattfilter eller kiselgur, vilket gör rödvinet mer biologiskt stabilt.
Slutligen buteljeras vinet och det röda vinet är redo att saluföras.