visar 1 till 16 av 198 (13 Pages)
Köp Rosévin
Rosévin är en alkoholhaltig dryck som framställs genom maceration av musten med skal och efterföljande alkoholjäsning av röda sorter av släktet vitis vinifera. Alla röda sorter är viktiga för att få fram ett rosévin, rosé eller claret, men de vanligaste är Garnacha och Tempranillo i Spanien och Merlot, Syrah och Cabernet Franc i Frankrike.
Hur tillverkas ett rosévin?
Det finns två metoder för att framställa rosévin: genom pressning, vilket innebär att man fyller pressen med hela röda druvor utan att avtappa dem, tillsammans med högst 20 % vita druvsorter om så önskas. Vinmakaren har sedan möjlighet att låta pressen vara full i några timmar (mellan 6 och 24 timmar) för att låta musten macerera med skalen. Om så är fallet är det lämpligt att tillsätta svaveldioxid som antioxidant och torris för att kyla druvorna. Musten pressas sedan. Under de första pressningscyklerna är musten rikare på antocyaniner (färgämnen) och aromer, och under de sista pressningscyklerna har musten en högre koncentration av tanniner som ger det färdiga vinet dess strävhet. Musten vinifieras sedan som om det vore ett vitt vin, med en process av omlastning, alkoholjäsning, stabilisering och filtrering innan den tappas på flaska. Roséviner som framställs genom denna process har en blekare, mer orange färg som liknar lökskinn och lax, och genom att blöda efter de första stegen i en rödvinifiering. Druvorna avplockas, krossas och pumpas in i rostfria ståltankar där de genomgår en kall macerationsperiod på mellan 24 och 36 timmar. Beroende på macerationstiden får musten en mer hallonröd färg med mindre eller större intensitet. Macerationen avbryts sedan genom att man avblöder tanken och separerar musten från skalen genom att filtrera den genom en sil. Efter avblodning överförs musten till en tank för att påbörja den alkoholiska jäsningen.
Oavsett vilken metod man väljer, pressning eller maceration, är framställningen av ett rosévin av hög kvalitet en av de mest utsökta processerna och kräver särskild omsorg. Man får inte glömma att det är strängt förbjudet att blanda vitt och rött vin för att framställa rosévin.
Å andra sidan är de olika behandlingar som ett rosévin kan genomgå (malolaktisk jäsning, stabilisering av vinsyran och filtrering) frivilliga och det finns inga strikta recept, så det beror mycket på druvsortskaraktären, årgången, vilken typ av vin som ska framställas och vilken publik det är avsett för.
En av de regler som aldrig får glömmas bort under vinframställningsprocessen är att ständigt skydda vinet mot oxidation, eftersom vi vill ha ljusa, lysande färger och fruktiga primäraromer, och därför är det viktigt med en god dos svaveldioxid efter alkoholjäsningen.
Slutligen bör du komma ihåg att du kan hitta unga och äldre roséviner på marknaden för de som har genomgått en lagringsprocess på ek.
- ;
-
- ;
- ;
-
- ;
- ;
- ;
- ;
-
- ;
Köp Rosévin
Rosévin är en alkoholhaltig dryck som framställs genom maceration av musten med skal och efterföljande alkoholjäsning av röda sorter av släktet vitis vinifera. Alla röda sorter är viktiga för att få fram ett rosévin, rosé eller claret, men de vanligaste är Garnacha och Tempranillo i Spanien och Merlot, Syrah och Cabernet Franc i Frankrike.
Hur tillverkas ett rosévin?
Det finns två metoder för att framställa rosévin: genom pressning, vilket innebär att man fyller pressen med hela röda druvor utan att avtappa dem, tillsammans med högst 20 % vita druvsorter om så önskas. Vinmakaren har sedan möjlighet att låta pressen vara full i några timmar (mellan 6 och 24 timmar) för att låta musten macerera med skalen. Om så är fallet är det lämpligt att tillsätta svaveldioxid som antioxidant och torris för att kyla druvorna. Musten pressas sedan. Under de första pressningscyklerna är musten rikare på antocyaniner (färgämnen) och aromer, och under de sista pressningscyklerna har musten en högre koncentration av tanniner som ger det färdiga vinet dess strävhet. Musten vinifieras sedan som om det vore ett vitt vin, med en process av omlastning, alkoholjäsning, stabilisering och filtrering innan den tappas på flaska. Roséviner som framställs genom denna process har en blekare, mer orange färg som liknar lökskinn och lax, och genom att blöda efter de första stegen i en rödvinifiering. Druvorna avplockas, krossas och pumpas in i rostfria ståltankar där de genomgår en kall macerationsperiod på mellan 24 och 36 timmar. Beroende på macerationstiden får musten en mer hallonröd färg med mindre eller större intensitet. Macerationen avbryts sedan genom att man avblöder tanken och separerar musten från skalen genom att filtrera den genom en sil. Efter avblodning överförs musten till en tank för att påbörja den alkoholiska jäsningen.
Oavsett vilken metod man väljer, pressning eller maceration, är framställningen av ett rosévin av hög kvalitet en av de mest utsökta processerna och kräver särskild omsorg. Man får inte glömma att det är strängt förbjudet att blanda vitt och rött vin för att framställa rosévin.
Å andra sidan är de olika behandlingar som ett rosévin kan genomgå (malolaktisk jäsning, stabilisering av vinsyran och filtrering) frivilliga och det finns inga strikta recept, så det beror mycket på druvsortskaraktären, årgången, vilken typ av vin som ska framställas och vilken publik det är avsett för.
En av de regler som aldrig får glömmas bort under vinframställningsprocessen är att ständigt skydda vinet mot oxidation, eftersom vi vill ha ljusa, lysande färger och fruktiga primäraromer, och därför är det viktigt med en god dos svaveldioxid efter alkoholjäsningen.
Slutligen bör du komma ihåg att du kan hitta unga och äldre roséviner på marknaden för de som har genomgått en lagringsprocess på ek.